Ett program där du snabbt och enkelt (när du väl vant dig) kan skriva in kommandon som pratar direkt med din dator.
Skriv open . och tryck på enter.
Den ruta som kom upp (ett finder-fönster), är den mapp i datorn som du just nu befinner dig i, i terminalen. Med kortkommandot open öppnade du mappen, och punkten (.) var kort för "här" (den mapp jag befinner mig i).
ls och tryck enter. Jämför vad du ser med rutan du nyss öppnade med open .
ls listar alltså de filer som finns där du befinner dig i systemet.När du körde open ., då körde du programmet open och gav det _argumentet en punkt (.).
Punkten motsvarar den mapp (directory) som du befinner dig i just nu.
ls. I terminalen skriver du ls och trycker enter.open . och jämföra med de filer du ser framför dig i finder.Testa att skriva ls -lh
Vad är annorlunda? När du kör ls -oh, då skickar du med inställningarna o som är “list in long format” och h som står för “human readable”, som gör så att storlekarna på filerna du ser framför dig är i enheter som är lite lättare att tolka för oss människor.
Du kan testa att skriva bara ls -o och jämföra. Ser du skillnaden?
Du ser sannolikt ditt användarnamn till vänster om storleken på varje fil.
Det är väldigt vanligt att skriva ls -l, det ger dig nästan samma sak som ls -o, men då får du också med “grupptillhörighet”, alltså användarens (du) grupptilhörighet.
Precis som att personer på en skola kan tillhöra en viss grupp (t.ex. elev, lärare o.s.v.), så kan användare på din dator tillhöra olika grupper. Beroende på vilken grupp en tillhör, så kan en användare ha olika rättigheter att köra vissa kommandon på datorn.
Om du kör ls -la, då ser du också ev. dolda filer. Filer som finns där, som vanligtvis har ett namn som börjar med en punkt, som du i vanliga fall inte ser i finder. Du kan ändra inställningarna i osx, så att du ser dolda filer också i finder.
“man pages”. Ibland -h eller att du bara kör ett kommando utan att ange några argument. Om programmet kräver argument så brukar ibland hjälpsamma meddelanden komma upp då!
Om du kör “man ls”, så får du se manualen för programmet ls.
Det tog mig lång tid att börja använda mig av manualer. Jag sökte ofta efter svar på nätet, för att jag tyckte att de var otydliga och mer för de som egentligen redan vet hur det fungerar men ville kolla upp något som de har för sig ska gå att göra, men att en glömt hur.
Något som gjorde stor skillnad för mig var 1) givetvis att faktiskt använt terminalen ett tag, och att jag vant mig vid att köra program o.s.v. men framför allt att jag en gång öppnade en manual så att den visades på en skärm som var vriden 90 grader, jag hade ett långsmalt fönster att läsa i, och då fick jag helt andra förutsättningar att överblicka innehållet i manualen.
På samma sätt uppskattar jag att ha en skärm “på sidan” som jag också öppnar filer i när jag programmerar, just eftersom jag smidigt vanligtvis kan överskåda hela filen direkt.
Kanske en video som introducerar terminalen är bättre än löpande text med instruktioner?
Rekommenderad läsning:
linuxcommand.org, som du kan läsa den gratis online.